Fakta om sprinkler, regelverk och kostnad
Sakliga svar på de frågor som återkommer i varje projekt – skrivna av oss som projekterar och installerar anläggningarna.
När krävs sprinkler enligt BBR?
Boverkets byggregler ställer inget generellt sprinklerkrav på alla byggnader. Kravet uppstår i tre situationer: när byggnaden tillhör en verksamhetsklass där automatiskt släcksystem är förskrivet (bland annat Vk5B och Vk5C, det vill säga vårdboenden och sjukhus), när byggnaden är hög eller komplex nog att klassas som Br0, och när sprinkler används som analytisk kompensation för en avvikelse från förenklad dimensionering – till exempel längre gångavstånd, större brandceller eller öppna atrier.
Vad kostar en sprinkleranläggning?
En sprinkleranläggning kostar i normalfallet 250–700 kr per kvadratmeter installerad yta i Sverige, exklusive moms. Enkla våtrörssystem i kontor och bostäder ligger i den nedre delen av spannet, medan ESFR i höglager, preaction i datacenter och anläggningar som kräver egen tank och pumpanläggning ligger i den övre delen eller över den. Den enskilt största kostnadsdrivaren är sällan sprinklern – det är vattenkällan.
SBF 120, SS-EN 12845, NFPA 13 och FM Global – vilken gäller när?
I Sverige är SBF 120 huvudregelverket för vattensprinkler och det som svenska besiktningsorgan besiktigar mot. SS-EN 12845 är den europeiska standard SBF 120 bygger vidare på. NFPA 13 och FM Global är amerikanska regelverk som blir gällande när försäkringsgivaren eller en internationell koncernägare kräver det – i praktiken avgör försäkringsgivaren nästan alltid vilket regelverk som styr projektet.
ESFR-sprinkler: när behövs det och vad kräver det av vattenkällan
ESFR (Early Suppression Fast Response) är en taksprinkler med snabb termisk respons och hög vattentäthet som är avsedd att släcka branden i ett höglager, inte bara hålla den i schack. Fördelen är att ställagesprinkler ofta kan undvikas. Priset är vattenbehovet: ett typiskt ESFR-system dimensioneras för omkring 12 sprinkler i drift under 60 minuter, vilket i svenska förhållanden nästan alltid kräver egen tank och pumpanläggning.
Besiktning och revisionsbesiktning av sprinkleranläggningar
En sprinkleranläggning besiktigas första gången innan den tas i drift, därefter genom revisionsbesiktning normalt en gång per år av ett ackrediterat besiktningsorgan. Utöver det tillkommer tioårsrevision och 25-årskontroll, där rör, sprinklerhuvuden och vattenkälla granskas i djupet. Mellan besiktningarna ansvarar ägaren för periodiskt underhåll enligt SBF 120 – det utförs normalt inom ett serviceavtal.
Branschlösningar
Sprinkler för datacenter
I datacenter används oftast preaction-system (torrör med dubbel utlösning) i serverhallar, kompletterat med tidig detektion och i vissa fall vattendimma eller gassläckning i el- och UPS-rum. Syftet är att vatten aldrig ska finnas i rören förrän både detektion och sprinklerbulb löst ut – så att ett mekaniskt läckage inte kan slå ut driften.
Sprinkler för logistik och höglager
Logistiklager skyddas oftast med ESFR-sprinkler (Early Suppression Fast Response) i taket, vilket i många fall gör sprinkler i ställagen onödig. ESFR kräver hög vattentillgång – typiskt 12 sprinkler i drift under 60 minuter – vilket i praktiken nästan alltid betyder egen tank och pumpanläggning.
Sprinkler för industri och processanläggning
Industrianläggningar kräver oftast en kombination av system: konventionell sprinkler i produktions- och lagerytor, punktskydd eller skumsläckning vid brandfarlig vätska, torrörssystem i kalla utrymmen och vattenkanoner i höga eller svåråtkomliga hallar. Systemvalet styrs av processen, brandbelastningen och försäkringsgivarens krav – inte av byggnadens area.